torsdag 24 september 2009

Så ringer telefonen i fickan mitt under en föreläsning. Nej, alltså den ringer inte högt, den bara vibrerar så jag skriker till och många ögon söker mina. Jag vänjer mig aldrig vid att ha en massagestav med fjärrstyrning i fickan. Jag kan ju inte låta bli att kika vem som söker mig sådär mitt på förmiddagen. Och jag anar. Mycket riktigt, det är en dotter. En arg en. För visst är det orättvist att en del får åka på klassresa och andra måste stanna hemma och räkna matte. Speciellt henne är det orättvist för eftersom hon faktiskt aldrig gjort nåt.
Ja alltså, jag ringde ju upp så fort vi hade paus. Så då fick jag veta det där om orättvisorna. Vad hon inte gjort vet jag ju inte, jag frågade inte heller. Kanske borde jag ha gjort det.
Men jag sa att livet inte är så rättvist. I allmänhet. "Och förresten" drog jag till med "förresten, vad är rättvisa egentligen"
Kanske jag inte skulle sagt.
För den arga dottern fräste något om att ingen förstår henne och att det ska jag skita i och jävla helvete. Klick.
Det var det, det och min paus var slut.
På tåget hem pep det i fickan. Jo, vibrerade gjorde det ju också. Fast den här gången höll jag inne med det där ljudet jag brukar utstöta annars.
SMS:et kom från den där arga. "Ring" stod det med ett par uppfordrande utropstecken efteråt.
Så det gjorde jag.
Då fick jag höra att man borde råna en bank för tänk hur det skulle vara att ha femti miljoner och slippa plugget och köpa en ransch i kalifornien med egna hästar och fan vad orättvist att en del inte ens kan köpa godis.

Mellan Söderhamn och Hudiksvall är det en del tunnlar och där bryts alla mobilförbindelser. Så jag ringde upp fyra-fem gånger.
Och sen sa den där etterpåsen att hon sket i vad jag sa för nu ska hon komma och hälsa på. Sådetså.
Så den här helgen ska vi ses hemma hos mig. Eller... vi kom överens om att jag ska ta upp det med hennes familj och kolla om det går att ordna rent praktiskt.

Antar att hon får hänga med till restaurangen en sväng då, för jag jobbar ju i princip jämt när jag är ledig...

7 kommentarer:

Kenneth sa...

Oj vad jag kommer hålla tummarna och skicka er tankar här i helgen ifall ni träffas. Finns risk att dom blir blå men det må så vara i så fall..dom ska då hållas för dig.

Cicki sa...

Nu är du verkligen morsa på riktigt. För det är bara till sina föräldrar, de som man är trygg med, som man vågar vräka ur sig så där till. Morsor och farsor som inte sviker, fast man bär sig illa åt. Ta det som ett bevis på att hon litar på dig. Som sagt var så är du numera tonårsmorsa med allt vad det innebär. Ha en underbar helg.

Den hemska tvillingen sa...

Oj, den där tjejen brås nog på mor sin skulle jag tro.
Klart att hon ska komma även om du jobbar. Vilket äventyr.
Ha en alldeles fantastisk helg.

anette sa...

Jag kommer ihåg när jag var "liten" och fick hänga på mina föräldrars jobb. Pappa hade firma och ibland fick jag förtroendet att svara i telefonen när han var i affären eller tvärtom, vara i affären o prata med kunder medan han pratade i telefonen.
Vilken höjdare!! Då var jag nog en 12,13,14 år. Sen var det inte lika roligt när man blev äldre och skulle sköta ruljangsen ett par timmar då o då när pappa fick åka ut på jobb.
Så jag misstänker att ni kommer att få en minnesvärd dag, du o dotra :-)
Jag håller tummarna o hoppas på allt blir bra

Anonym sa...

Vad skulle du göra i Hudik?
Jag kommer där ifrån :-)

Ebba G sa...

Alkoholistungen - nej, jag skulle inte till Hudik. Jag bara råkade vara mellan hudik och söderhamn på väg hem från Uppsala. Har aldrig varit i hudik.

Lizette sa...

Det här låter som en väldigt "normal" relation...mellan mor&dotter,ställer krav och vill ha och har åsikter. Bådar mycket gott tycker jag!!!
Lycka till i helgen, hoppas styvisarna kan lösa att ni träffas...hon behöver dig massor!!!!
Kram