fredag 18 december 2009



Här skulle jag skriva en knivskarp betraktelse över vad det är som gör att man väljer att titta bort. Att man nöjer sig med att låta sig leva på bekostnad av andra bara man slipper se dem man suger ut.


Det där att vi i vårt fina samhälle inte ser att bakom fasaderna ruvar uteliggare i diverse soprum och ödehus. Att man liksom köper sig fri med skattsedeln. Som jag är stolt ägare till numera. Tänk bara att ha en skattsedel! Wow.


Men det blir ingen betraktelse.


Den före detta legitimerade kartongsoverskan har fått göra ännu en färd med de blå ljusen blinkande genom gatorna. Ilfart till akuten alltså.


Nämen vad hände????


Jo det hände sig att det blev stjärnfall i skallen. Totalblackout.


Och jag damp ner i en snödriva utan att ha styrsel på vare sig armar eller ben.

Vad hände????

Nä dom fattade inget alls på akuten heller fast dom stoppade in mig i ett rör och fyllde andra rör (mindre) med mitt surt hopsparade blod.

Där fanns inget i pisset heller som kunde förklara det hela.


Så... tja, jag fick välja om jag ville stanna eller åka hem och komma tillbaka ifall jag mådde dåligt. Och så fick jag en tid på måndag. Halvnio ska jag visst träffa någon som vet allt om stjärnfall.


Själv tänker jag att det var någon gammal pillerrest som frigjordes ur fettet i hjärnan nånstans.

Så det blev en överdos utan att jag ens tänkt pulver.


Och jag mår skitbra. Men tänker på Kola och Ivy och alla mina andra gamla vänner och hoppas att härbärgena inte stänger dörren förrän det är knökfullt. För i Stockholm vet jag inte om det finns några stall att ta in på ifall man måste föda barn eller bara behöver ett hörn med lite halm och en filt...
Skulle inte tro det. Dom stall jag känner till där är låsta och betingar en månadshyra i paritet med en hyfsad tvåa i innerstan. Så... näe, härbärgena måste bara tänja på varenda madrass!!!!








6 kommentarer:

Anonym sa...

Ja det undrar man - vad hände?? Och var, och när? Har det hänt tidigare? Svimmade du? Hur länge var du i så fall borta? Hade du käkat eller var du svinhungrig? Många frågor.........
från papilon

Anonym sa...

Nu kan jag inte stava till mitt eget nick längre.........
papillon

Kamilla sa...

Oj då, det lät ju inte bra! Men det är ju skönt att du har tid på måndag och att du håller koll liksom! Ibland är det ju bara så att det snurrar till i skallen på en, utan att man vet varför!
ha en skön helg och var rädd om dig.
Kram

Ebba G sa...

Jamen Papillon, ungefär sådär som att inte kunna stava till sitt eget nick var det. Allt bara försvann. Som en överdos alltså. Men utan pulver.

Och Kamilla - du har rätt. Det snurrar till i skallen ibland. Jag kanske helt enkelt fick fnatt. Stjärnfnatt. Eller stjärnfall eller nåt. Jag tror inte ett ögonblick att det är något farligt även om det nog såg rätt illa ut för dom som såg på.

Jan sa...

Stark Betlehem-liknelse, Ebba. Den vill jag komma ihåg. Tänk att frälsaren föddes i sånt armod för att vi ska våga tro att vi inte är så totalt ensamma i vår egen utsatthet...

MonasUniversum sa...

Bara att hoppas att det var nåt tillfälligt.

Och jag ser fram emot det du hade tänkt skriva. Kan vara bra för oss som ibland glömmer att ha båda fötterna på jorden samtidigt. Själv dövar jag mig med att skänka pengar, men det dåliga samvetet försvinner ändå inte. I synnerhet kring jul. Och bara därför har jag genom åren kommit att avsky just jul. Men jag spelar spelet ändå.