Telefonen ringer klockan fem!! Vem ringer klockan fem innan det ens blivit ljust ute?
-Ebba. Säger jag surt.
Inget svar. Bara den där svarta natten. Så jag trycker på röda luren och somnar om. Tio minuter senare ringer det igen.
- Ebba. Säger jag om möjligt ännu surare och sneglar på displayen när det inte kommer något svar.
Over and out.
Det är idag jag åker till lärosalarna i den stora senapsstaden.
En annan gång ska jag ha en väckarklocka.
En med en annan signal än telefonen.
onsdag 4 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Hihi.
Tvärtom var det för mig en gång. Utanför stod dottern och var utelåst.
Inne låg jag och snoozade för fullt varenda gång hon ringde för att be mig släppa in henne.
Ha ha, så det kan gå ibland. Det finns en massa exempel på hur man blandar ihop signaler och apparater när man inte är vaken. Men den här var lysande!
Hoppas dagen blev bra ändå!
Haha.. kul!
Att läsa iallafall..;)
Den tiden på dygnet är ingen människa människa. Alltså skrattar jag också igenkännande.
Haha, det där var riktigt kul!!
Du är ju bara bäst!! Så otroligt förnuftig/förståndig fast du levt ett så hårt liv. Du måste ju vara "beviset" för att ALLT går att ordna, bara man har vilja nog! Följer ditt liv med spänning, och blir lika imponerad varje dag. Fortsätt att ge oss "förtappade själar" hopp,du är en gudagåva! Massor av kramar....ja tillochmed pussar till dig du jordnära MÄNNISKA. Önskar dig ALL lycka och framgång med ALLT du företar dig!<3
Cecilia N - härliga tider!!! Vilken fantastisk historia!
fast jag antar att dottern inte var lika road just då...
Anonym... håhåjaja... inte är jag mer än människa och det hårda livet lärde ut en massa vett mitt i allt. Man lär sig en hel del om det basala, betydelsefulla i att hålla sig varm, mätt och ... förlåt.. drogad. Det har jag lagt av med nu, men resten av det där hårda livet har kanske gett lite respekt för naturkrafterna...
Kram!!!
Skicka en kommentar