söndag 29 november 2009



Ja herregud.... en sån söndag!

Först och främst det här med sockervadd och snö. Man vet knappt vad som är vad.

Men vi hittade alltså sockervadd. En stor spunnen vit tofs på en pinne. Och min lilla prinsessa slickade och slurpade och kladdade och fastnade och... tja, sen spydde hon i en buske. Det finns en del buskar runt torget som tur är.

Men eftersom det inte är så skönt att kräkas utomhus och dessutom få frossa så att hela kroppen känns som snö så gick vi hem innan vi riktigt kommit ut. Ett par tomtar mötte vi på vägen och en punkare med grön kam - himla snygg - men mer var det inte.

Väl inne var det till att raskt ta fram skurhinken som fick bli spyhink och sedan... tja en massa trösttrasor och jättetäcket för att dämpa kylan som tycktes krypa in överallt.

Jag saknar tempmätare men ... alltså oavsett hur kölden skrek i den lilla kroppen så kändes hettan i min hand på hennes panna som hade jag den på en spisplatta.


Jag mindes mina influensor under broarna och tänkte, att nu behövs det honungsvatten och en massa vanligt vatten. Men det kanske är annorlunda för barn. För i den här ungen skulle det vara hårdbröd och varm choklad.

Jag trodde det skulle bli brun gegga i spyhinken av det där. Men det blev faktiskt riktigt bra.


Efter några påhittesagor och en stunds tecknad film på TV orkade vi fnissa åt eländet och sen var det dags att åka hem för en liten hängig... och för mig helt klart tid för inläsning av femtio sidor juridisk rappakalja. (jomen det är rolig rappakalja)


Så nu väntar jag bara på min egen tur med spyhink och isfrossa.

Och hoppas att det inte är galtsnoret som intagit lillungen.

6 kommentarer:

Den hemska tvillingen sa...

Hoppas att du klarar dig, så trist att va sjuk ju.

Cicki sa...

Trots en massa kräk och feber så verkar ni ändå haft en härlig mamma-dotter-dag. Välkommen till mamma-verkligheten.....:-)

Comvidare sa...

Med barn hinner man inte vara beredd. Plötsligt är det bara väldigt sjukt och febertårar i ögonvrår (hos både sjuka barn och sympatismärtade mammor).

Och lika fort är det bra igen.

Bara sådär!

Anonym sa...

Hehe - Oh, what a woderful day.... Sockervadd är en av de produkter som får mig att vilja spy redan när jag motvilligt tänker på den - huva, vidrigheters vidrighet, sticker, klibbar fast, smakar bara som sockerpåsen i mammas skafferi,tredubbelt uhrk!
Men tanken på dig pysslande om ett febrigt litet ynk värmer mitt hjärta.
hälsar papillon

Ebba G sa...

...man kan väl inte andas ut än, men jag mår bra. Och A har också piggnat till men sägs vara hemma försäkerhetsskull den här dagen.
Och jo, det var väl lite mysigt att gosa med en kräkig unge under täcket...också.

Cecilia N sa...

Nu fick du Verkligen öva dig i det där med att oroa dig för sjukt barn.

Tur du gick på kurs för några veckor sen. ;-)

Krya på dig, lillan!