måndag 2 november 2009


Det ringde... jag har bara mobiltelefon med kontantkort, något annat är jag inte betrodd med eftersom Telia tycker att före detta uteliggare inte är att lita på så jag har bestämt mig för att använda deras telefontrådar till annat... men i alla fall... det är lite svårt att få tag på mitt telefonnummer eftersom jag undviker att registrera mig någonstans ifall såna jag inte vill ha kontakt med är ute efter något jag i alla fall inte har.

Gud vad jag trasslar...

Men alltså. Det ringde.

Och i telefonen var det en mansröst som frågade efter mig. En mörk basröst.
- Är det Ebba G?
- vem är det som frågar?
- jag heter G. och du har sökt mig. Tänkte jag skulle ringa.
--------
Det är klart att jag borde sagt något klokt. Men det fanns liksom inga klokheter att säga. Jag bara blev tyst och så började den där containern läcka igen.
- är du kvar?
- ja.
Och så brast det liksom, inte bara läckte, utan forsade medan jag kutade med telefonen mot örat in i badrummet till mitt stora gula badlakan som fick ta emot snoret och allt det där salta som fullkomligt sprutade ut åt alla håll.
- förlåt, sa jag.
- ska jag ringa sen, frågade han.
- nej nej, vänta bara ska jag snyta mig, kan du bara vänta så tar jag badlakanet....
Han väntade. Stackarn, han måste ha trott att jag var utrustad med nån sorts jättekran. Gud vilket tålamod hos en karl!!!
Sen pratade vi.
Jag berättade vem jag är och han berättade vem han är och varför han inte ville prata med mig förut och att han har problem och att jag är en del av problemet och det behöver jag inte bry mig om men om jag vill bry mig ska jag åka till det där stället han bor på och då kan det bli jobbigt för bådatvå så det är frivilligt och han vill inte att jag ska bry mig om jag inte verkligen vill för han är van vid att jag inte finns så det skulle inte göra någon skillnad.
- Jag kommer
sa jag. Sen var det inte mer med det.
Den där mannen är min son.
och han behöver mig.

18 kommentarer:

Ellis sa...

Åh, Ebba... Jag blir så glad för din skull! Men om jag ska fortsätta läsa din blogg på fikarasten måste jag förbereda mej bättre. Ta med en badhandduk till jobbet, kanske...
Sköt om dej och din nya kontakt med sonen! Kram! *jublar!*

Lotta sa...

Åh, vad härligt, Ebba!!! Äntligen!

Comvidare sa...

Wow! Jag vet inte vad jag mer ska säga. Det är ju bara helt otroligt.

Jo, en sak ska jag säga. Din historia för mig närmare min egen dotter. Du ger mig perspektiv och den viktiga insikten att inte ta mitt barn förgivet. Så nu snyftar jag också när jag pratat med mitt barn. Jag inser vidden av det förtroende hon ger mig. Och jag är nära att spricka av lycka.

frida j sa...

Ååå jag sitter här och kan inte sluta rysa! Tänk vad underbart om han släpper in dig och ger dig en chans att finnas där för honom.

Du är fantastiskt stark, Ebba. Som kan vända ditt liv så som du har gjort.

Många varma kramar från mig.

Unknown sa...

jAG hoppas och tror att även din son låter dig få en chans.

Så glad jag blir av att läsa detta.
Kram och lycka till.

Eva T sa...

Hej Starka Du !
Ta det nätt och varsamt. Njut, tillåt dig känna allt.
Den upplevelsen kan bli mycket.

Ta det lugnt och njut, lycka till.
Stor kram .............

Cecilia N sa...

Ungefär när containern började läcka så började jag ana vem det var.

Håller tummarna för er träff.

Vilken härlig bild på tvätten på telefontrådarna. Var har du hittat den?

Cicki sa...

Jag brukar inte bli tårögd när jag läser blogginlägg men idag blev jag det. Jag kan inte annat än önska dig massor med lycka till.

Helene sa...

Ro hit med badlakanet, jag behöver det också :)
Jättekul Ebba verkligen, vad härligt att han hörde av sig.
Lycka till.

Kram

Annica sa...

Jubel och klang.
Grattis, grattis, grattis.

Jenny sa...

Åh vad roligt!!
Sitter och är glad samtidigt som ögonen tåras...Hoppas och tror att det tids nog kommer att lösa sig för er.
Kram
Jenny

Rosa sa...

Wow.
Jag är alldeles tårögd och vill så gärna höra fortsättningen.

Patricia sa...

Åh så himla underbart! Oj vad jag rös när jag läste! Håller tummarna att allt går bra på ert möte!
Stor kram

Mångmamma sa...

Nu gjorde du min kväll!
Lycka att få höra den rösten i luren kan jag gott tänka mig!
Ta hand om er!

annA sa...

Så innerligt glad jag blir! Ur ärlighet och uppriktighet föds det sanna.Lev väl.

Ebba G sa...

Det kommer mer framöver...
bilden är från http://pitchfork.com/artists/1653-page-france/
och egentligen får man väl inte knycka...

Torvaldan sa...

Fan, jag sitter på tuben i bölar... Är oerhört glad för din skull.

Johan sa...

Vilket häftigt språk