torsdag 10 december 2009

Fredspris

Och jag som trodde att fredspriset egentligen gick till folket i USA för att de valde en president som varken är vit eller kristen.
En mörkfärgad halvmuslim- eller vad han nu är rent konfessionsmässigt.
Jag trodde hans tal skulle handla om det.
Att han fick vara en symbol för något väldigt stort.
Det där att människor valt en människa i stället för en hudfärg.

Nu handlade talet mest om krig. Att det kan vara nödvändigt att försvara ett land och att man aldrig ska räkna med att det blir världsfred.

Men tänk tanken... att Mr Obama skulle ställt sig upp och talat om sin kärlek till det amerikanska folket som valt att vända rasismen ryggen. (nåja, rasister finns nog, men de är tydligen inte i majoritet längre) Att han skulle talat om fattigdomen, de små maktlösa, de som kämpar för överlevnad. Och om en dröm om att människovärdet skulle få vara lika för alla. Att alla skulle ha samma rätt till ett värdigt liv, också han själv som inte förmår stå emot de krafter som tvingar honom att använda våld och makt för att han inte kan något annat.
Tänk tanken, att han skulle be om förlåtelse, ödmjukt böja nacken och be om hjälp att förverkliga drömmen om alla människors lika värde, och alla människors rätt att leva i fred.
Tänk bara tanken.

Bara tänk.

8 kommentarer:

Jan sa...

Ja tänk.
Jag tror jag ska nominera dig till nästa års bästa nobelkommentar!

Cecilia N sa...

Eller så, Jan, tipsar vi Obamaadministrationen om den underbara talskrivaren som bor i Sverige och hackar lök.

K-L sa...

Eller Ebba for president, helt enkelt!!

Du är så klok att man kan tro att du är hundra år.

Anonym sa...

Du = Vis

Ebba G sa...

Nu väcks en lust att skriva tal...Det skulle jag gilla!
Men slippa tala själv.
Finns såna yrken?

Cecilia N sa...

Ja. I politiska partier lär det visst finnas.

Men jag vet inte om det finns någon annanstans. Slutpläderingar?

kastrullis sa...

...I have a dream...

Ebba G sa...

ska ta reda på mer om det där med talskrivare fast man måste nog vara partipolitiskt aktiv och partilojal och sånt... och SÅ lågt kan jag nog inte böja mig.

M.L.Kings dream... ja, tänk om drömmen kunde bli sann!