-Du Ebba
- Mm.
- Vad betyder det att gå på gatan?
- hm. ÖÖh, ja vad betyder det?
- Att man går omkring på gatan och tittar på skyltfönster och gamla gubbar.
- Gamla gubbar?
- Ja.
- Jaha.
- Har du gjort det?
- Tittat på gamla gubbar?
-Ja.
- Hm. Jo. Ja, dom som går på gatan menar du?
- Japp.
- ja det har jag väl.
- Då är du en hora sörru.
Jahaja. Där kom det. Vad gör man nu då. När en liten prinsessa har räknat ut något och det blivit lite fel men ändå lite rätt. Hur berättar man för en liten en med tappade tänder, om ord som betyder sånt som munnar med tappade tänder inte ska veta något om?
- Men du A.
- Men du E!
- Jaja, men du, alltså du ska inte veta sånt. Vad det är när någon kallas hora.
- Varfördetdå?
- Jo för att det är vuxensaker som vuxna tar hand om. Barn ska inte ta hand om allt vetdu.
- Bara kloka ungar.
- Nä, inte ens kloka ungar sörru.
- Men om mamman är en hora då måste ungen ta hand om det.
- Nix. Det är just det som är grejjen sörru. Ungen ska inte ta hand om det då heller.
- Men om ungen inte vet vad det är kan hon ju inte veta vad hon inte ska ta hand om.
Suck. Nä, min unge är för klok. Hon är bara för klok.
- Hörrdu, om jag skriver precis det du säger i min blog så att alla vuxna som läser det kan tänka hur man gör då, är det OK för dig att vänta med svaret så att flera stycken får tänka på det?
För jag vet liksom inte allt.
- jamen är dom lika kloka som ugglor dom då?
- Japp
- Skriv upp alltihop då.
Och så skriver jag precis det du läst om du läst ända hit. Och lovar A att lägga ut det på min sida på nätet så att uggelkloka vuxna kan tänka hur man gör för att barn ska låta bli att ta hand om sånt dom inte vet att dom inte ska ta hand om.
Hjälp!
10 kommentarer:
Har följt din blogg ett tag (hittade hit från Monas Universum) och önskar så att ALLA läste den. De flesta av oss kan lära oss så mycket av den, sånt vi nog behöver lära oss. Viktiga saker om medmänsklighet och vad det egentligen kan innebära att vara människa alls och "inte bara en liten lort", som Lindgren sa. Ibland när jag läser dina texter tycker jag att det är precis det jag är och därför är det nyttigt för mig att tänka till om det. Så från hjärtat tack, Ebba, för att du skriver!
Härlig unge, A! Nu är jag inte alls klok som en uggla, men jag funderar. Skulle denna kloka tös acceptera en förklaring som handlar om att det faktiskt finns regler (öh, jag tänker t ex på FN-konventionen om barns rättigheter) som säger att barn ska ha så fullt upp med att vara barn att det liksom inte är meningen att de ska ta hand om vuxensaker också? Och att det därför faktiskt ibland är deras JOBB att varken veta något om såna saker eller ta hand om dem utan i stället låta de vuxna avgöra vad som är barnsaker och vad som är vuxensaker? Och att det är vuxnas jobb att ta hand om vuxensakerna, att hon också kommer att få göra det NÄR hon blir vuxen och att hon DÅ kommer att göra det otroligt bra - för det lär hon nog göra, denna fantastiska lilla människa.
Jag tänker att om hon accepterar en sådan förklaring så kanske hon också accepterar att det är ditt och andra vuxnas jobb - i alla fall ibland - att bestämma vad hon måste och inte måste ta hand om. Och då måste hon ju egentligen inte heller veta vad det är som hon inte måste ta hand om, för det vet ju du.
Jag vet inte. Jag blir bara så alldeles varm i hela själen när jag ser hur du tänker och resonerar om dina barn. Det har inget med ditt förflutna att göra, jag skulle önska att alla föräldrar tog sina barn på lika stort allvar och med lika stort hjärta som du.
Önskar dig ett riktigt gott nytt år, ett som blir som du vill ha det - vad det nu innebär för just dig!
/Viveka
Jag tänker att man kanske ska berätta för henne att även fast man är vuxen så kan man göra sånt som är dumt och fel. Vuxna tar saker av varandra, de slåss och förstör. Att vara vuxen innebär inte att alltid göra rätt. Berätta också om att allt som man inte får göra står i lagboken, men den är så tjock att inte ens en vuxen kan hålla reda på den. Då finns det vissa vuxna som har som jobb att hålla koll på att människor inte gör sånt som är förbjudet. Ett barn vet minst om vad man får, eller inte får göra, men ju äldre hon blir desto mer kommer hon att veta. Men vet barnet att en vuxen gör fel så får även ett barn ringa till polisen.
Men hon kommer inte att nöja sig med det. Hon behöver nog känna sig lite smart. Så be henne räkna upp saker som en vuxen inte får göra, inte ens en mamma. Och kom överens om att ni ska prata igen om det nästa år och se om hon snappat upp fler saker. När hon är vuxen kanske hon är en sån som kan hela lagboken utantill!
Först måste jag ju verkligen säga att hon är en liten pärla, din A. En klokare unge får man leta efter.
Jag har ingen aning om hur man svarar i detta fallet. Jag sa alltid att mina barn skulle få svar på saker och ting när de var mogna nog att ställa frågor. Det gäller ju det mesta men det vet det sjutton om det stämmer här. Jag tycker att både Viveka och Comvidare har bra tankegångar så jag lägger mig platt den här gången.
Jag tycker bara att lilla A är en supersmart tjej med en fantastisk biomamma.
Säg att det var en till som tyckte att vuxna ska ta hand om vuxensakerna... och att han håller tummarna för att alla barn tar hand om barnsakerna...
... för han hinner ju inte det längre och skulle tycka att det var himla synd om ingen tog hand om barngrejerna... för de är ju hur viktiga som helst... och att det nog är tur att barn tar hand om barngrejerna... och att vuxna tar hand om vuxengrejerna.
(((kram)))
peter
Tack för alla tips och funderingar.
Ju fler ju bättre.
Det gäller nog att försöka svara på sånt som A. verkligen frågar om. Och skippa allt det andra.
lätt är det inte!
Och jag gillar det där med att vuxna tar hand om vuxensaker medan barn tar hand om sånt som barn ska ta hand om.
Och barnkonventionen... ska ladda hem den och läsa ordentligt.
Det är ju fantastiskt att det finns en konvention där det är beslutat att barn ska ha rätt att vara barn!
Ja, barn måste få vara barn, det är aldrig rätt att ett barn ska ta hand om en vuxen, eller vara tvungen att låtsas vara vuxen. Ibland tycker jag inte ens att det borde vara lagligt att låta barn komma in i vissa delar av vuxenlivet för tidigt, i det här fallet borde enkla korta svar på konkreta frågor räcka tycker jag. Vilket klokt barn!
Vet du, jag gapskrattar åt din A och hennes bravader i ord alltså. Jag har inget svar och då är jag väl inte "ugglevuxen" heller då antar jag.
Men jag sa till min frågvisa dotter att det kommer en dag då annorlunda ord inte längre är annorlunda och att det hänger ihop med att bli vuxen. HON nöjde sig med det vad jag vet....men jag tror du stöter på patrull där.
Kramen!
Hej Ebba och tack igen för din läsvärda blogg. Du är en hejare på att formulera dig.
Jag ansluter till dem som tycker att barn ska inte vara invigda i allt i vuxenvärlden, de har så mycket omkring sig (reklam, löpsedlar t ex) som får de att fundera.
Säg till din dotter att det är en vuxensak som hon inte behöver bry sig om, precis se de andra kommentatorerna tycker.
Hälsningar
Tant Cecilia
vilken svår fråga! Svårt också att vara vara uggla.
Men jag vill ändå säga nåt nu, eftersom jag inte är säker på att jag håller med i allt som sagts hittills.
Hon har ju redan hört ordet, och har redan en egen bild av vad det betyder, nåt med att gå på gatan och titta på gubbar. Och om hon inte får en förkllaring finns det en risk att hennes egna fantasier och andras användning av ordet för henne till underligare ställen än sanningen skulle göra.
Jag tror inte på att bara säga att det är en vuxensak. Jag tror inte att hon nöjer sig med det. Hon verkar vara för nyfiken och vetgirig för det.
Jag tror på att vara så ärlig och öppen som möjligt, även mot barn. Men sen beror det förstås på hur gammalt barnet är, och hur moget.
Frågan är vad jag skulle gjort själv, om det var min son som undrade. Och jag tror att jag skulle ha försökt förklara för honom, på ett sätt som jag bedömde att han kunde förstå. Utan att för den sakens skull alls lämna över ansvaret till honom.
Hur man nu berättar på ett sånt sätt.. . Men kanske ger det sig i stunden. Ni är så kloka båda två.
/droppe
Det är nog svårt med så kloka barn MEN- då är barnen även kloka nog att förstå när man försöker förklara. Förklara att barn måste få tid att vara barn, för den tiden är magisk och kommer inte tillbaka. Barn ska försöka ta sig tid att fundera över tomten, leta efter älvor och se världen på deras sätt. Det finns så mycket tråkiga, ledsamma vuxensaker som vi vill låta dem slippa fundera över. För då blir det mindre tid till att fundera över älvor och tomtar och rosa saker och luddiga saker..
Skicka en kommentar