Du kan väl klia mig på röven ...

Fötterna i ett hett bad. Kall dryck och brasa. Ah!

Inga lussekatter tack.

Har sålt såna hela dagen. En miljon. Och kaffe. Massor av kaffe. Lever folk på kaffe?

Mitt på dagen kom det in en busslast damer i tvåhundrakilosklassen och ville ha baljor med kaffe. Inte små koppar. Alla ville ha stora glas. Med latte. Och så en liiiiiiten lussebulle.

Jag hade inte så många jätteglas så jag fick ila över till restaurangen för att fixa alltihop. Dom satte sig med alla sina paket och väskor och jättestjärtar så att det till slut inte fanns plats ens för ett skohorn att klämma in sig i inre rummet. Det är ett litet intimt rum för folk som vill vara ifred. Där ryms max tio personer. Dom här var fjorton. Och inte små.

När jag kom in med första laddningen glas fick jag liksom åla mig in genom dörren och sedan langa glas och bullar.

Andra omgången nådde jag att ställa ut på bordet närmast dörren, men så var det en dam längst in som inte hade fått sitt glas som harklade sig och sa på SKÅNSKA "lilla vän, jag har inte fått nåt" Så jag ilade iväg efter ett extraglas och en bulle, sedan raskt in i inre kammaren och... tja, langen gick inte.

Gissa vad jag sysslat med resten av dagen?

Jo alltså

jag har identifierat dofter. Försök själv att glida mellan jättebröst utan att det fastnar parfymer, svett, krämer, tvål, obestämda matrester... överallt.

Pust.

Men i alla fall, repliken när jag skulle tillbaka från den där innersta damen är obetalbar.

- ah, du kan väl klia mig lite på röven när du ändå är här....

.... och jag fick bra med dricks!