fredag 25 december 2009

Besök hos en korp kan leda till märkliga ting


Jag kom just på en sak.

Egentligen kan man inte äga en enda grej. Eller jo, alltså man kan köpa sakerna. Ställa dom på rad eller använda dem eller vad man nu gör med allt man tror att man måste ha.

Men egentligen är det ingen skillnad mellan att vara rik och kunna köpa hela världen och att vara fattig och bara vara i den. Världen alltså.

Man kan slåss om ägandeskapet. Hålla på och bråka om vem som har rätt till kvadratmetrar och gruvdjup.

Men egentligen är det ingen skillnad mellan att stå på en tomt man köpt och en man bara korsar. Till och med om det är mot ägarens vilja.

Inget förändras av att det finns ett kvitto. Marken är densamma, brödrosten också.

Den blir liksom inte bättre av att någon äger den.
Och vad betyder det då?

Att man inte kan ge bort något heller. Eller jo, alltså man kan hålla på och ge bort ägandet som egentligen inte betyder något annat än att man leker maktleken.
Och lek kan vara allvarliga saker. Sånt man dödar för.

Jamen vad går det ut på då?

Är det någon som kan tala om det? Vad det går ut på det här med livet.
Om värdet inte ligger i att köpa det. Livet alltså.
Inte ens innehållet i det.

Just nu misstänker jag att det är tvärtom med alltihop.
Att det enda man kan göra är att ta emot. Få.
Nej inte grejjer alltså.

Äh, jag vet inte.

Men jag tror det handlar om nåt så lattjo som kärlek.


Gud vad flummigt. Flowerpowergrejjen höll dom på med på sextitalet.
Och peace love and understanding ledde bara till en massa droger.
Så vad är det jag håller på med?

Jävla korp.
Som kraxar med stor svart näbb.

Ja alltså, om man hälsar på en korp och pulsar i halvmeterdjup snö en halvtimme för att sedan krypa in i världens minsta kåta och elda i en kamin och sitta på renskinn kan man få för sig en massa.

Som att livet inte handlar om något annat än att försöka vara mänsklig.

Gilla läget och sluta bråka. Och så göra rätt.

Vad nu det är.

Underligt nog är jag rätt nöjd med det.
Nä, förresten, inte rätt nöjd.

Lite smått lycklig faktiskt.





3 kommentarer:

peter sa...

Meningen med livet är väl... typ... upplevelsen av... att leva...

... eller???

(((kram)))
peter

Cecilia N sa...

Åååå ...
Predika mer!

Ebba G sa...

Peter - jag tror du har rätt. Meningen med livet är att leva. Men vad är det att leva? Jag menar, finns det liv och o-liv liksom. Om man skiter i andra och bara är ego, om man trampar på folk som är i vägen för det egna... mår man bra då? Det är sånt jag tänker på. Som att man kan göra livet meningsfullt eller meningslöst. Även om själva livet i sig är sin egen mening...
((Kram)) tillbaka.

Cecilia - ja, alltså jag tycks inte kunna röra fingrarna över ett tangentbord utan att det blir värsta predikan. Så... jorå, jag återkommer. (suck) Kram!!