Vad ska man göra då?
Bjuda på kaffe och prata politik?
Förklara, att nej, man är inte troende. Inte heller sökare. Och absolut inte inskriven eller döpt in i någon lära.
Rösta...???
Jamen det gör man väl inte förrän i höst? Och inte på någon propaganda utan på en ideologi som mest likt beskriver det mål jag själv skulle vilja vara del av.
Så.. om valarbetarna kan tala om vad de står för på riktigt, utan baktankar om att locka väljare eller lura någon att rösta för att det är bra att ha många röster... ja då är dom välkomna.
Men...
Jag tror faktiskt inte att det är vad de tänker göra. Berätta sanningen om vad deras partier verkligen står för.
För jag har en stark känsla - och mitt förstånd säger mig- att allt valarbete går ut på att få så många som möjligt att rösta på just det parti man själv får en identitet av.
Dvs det är som de religiösa samfundsfiskarna - man är mest ute efter kvantitet för att med hjälp av antal övertyga och köra över. Inte så mycket efter kvalitet - för det är så mycket svårare.
Men om man går med i någon ideburen verksamhet för att man blev lockad med fina ord och en jättemanifestation ett par dagar, så att man känner att WOW nu händer det något... då stannar man ju där tills man upptäcker vad det är man egentligen sa ja till.
Sen... om det visar sig att de fina orden egentligen stod för något annat, eller om det är själva WOW-känslan man är ute efter, ja då springer man vidare. Rätt in i famnen på någon annan som kommer med de där fina orden och lockandet med pastej och manifestation.
Eller också börjar man fråga efter vad som ligger bakom. Vad politiken egentligen vill.
Fast.... det är ju jobbigt.
Kräver eftertanke och framför allt ärliga politiker som inte är ute efter att fiska röster utan efter att faktiskt ärligt tala om vad man står för. Så att vuxna människor själva kan ta ställning.
Men någon sådan politisk information har jag hittills inte hittat.
inte hört
inte sett
och inte känt lukten av.
Bild: Charlie Robert Lesley
3 kommentarer:
De flesta politiker vill samma sak - att människor skall må bra och ha det bra.
Däremot har de olika åsiker om hur man når dit. Vissa tror att det blir bäst om människor får bestämma helt själva, andra tror att vi i så fall får ett samhälle där bara de starkaste vinner, ytterligare några tycker att det är poängen och andra hittar ett mellanläge.
Problemet är bara att alla partier gärna skickar ut nykomlingar för att värva medlemmar och röster och dessa tar oftast inte den ideologiska debatten, utan vill hålla sig till enskilda sakfrågor.
Eftersom politik handlar om framtiden och om människor finns det inget rätt eller fel. Partierna har ingen hemlig agenda. Det handlar helt enkelt om att tro på olika saker.
Precis som en kristen inte skall säga till en buddist att han har fel - för båda möjligheterna är lika troliga.
Expolitiker- tack för att du tänker!
Men det är just det där med olika vägar som är intressant. Inte vem som har rätt eller fel.
Utan just de där tankarna om på vilket sätt man ska uppnå målet att ha det bra. Och vad man menar med att ha det bra.
Jag menar, om en buddhist inte berättar vad han eller hon tror är centrum i buddhismen vet jag ju inte om jag ska bry mig...
Och om en svenskkyrklig och ett jehovas v. säger ungefär samma saker för att få mig att "skriva under"... ja då är det ointressant att ens ta ställning.
Jag vill höra annat än att de "är bäst"
Jag vill veta vad de står för. Vad de vill och vad de bygger sina teorier och viljor på!
Och jag antar att du har rätt, det är de "nyfrälsta" man skickar ut, för de har ännu inte några revir att bevaka....
Precis mina tankar, Ebba.
Frågan "vem ger mig mest i plånboken, oavsett var pengarna kommer från" är fullständigt ointressant för mig.
Jag vill veta deras ideologi och om de är beredda att stå för den.
Jag har mycket kontakt med långtidssjuka och den nuvarande regeringen har stjälpt. Men samtidigt så glunkas det om att det hade en rödgrön också gjort.
Att moderaterna behandlar folk så, det kunde jag tro, men kan man lita på att ett skifte inte fortsätter samma väg?
(Ser man på landstinget verkar det ju troligt, jag tror vi har samma.)
Som han sjunger Tomas di Leva: Vem ska man tro på tro på?
Eller Hoola Bandoola band: Vem i hela världen kan man lita på?
Skicka en kommentar