fredag 19 mars 2010

Farliga saker



Det var det här med Jesus då.

Som man inte får prata om i skolorna. Han är farligare än Sverigedemokraterna.

Och nä, tro inte att jag gillar folk som pratar om Jesus. I allmänhet är det snömos som trillar ut mellan deras trosvissa läppar. Moralistiska predikningar och sockersöta livsöden.

Men alltså... inte borde religion vara farligare än politik?

Och om man ska vara ärlig så är hela vårt etiska system byggt på kristna och humanistiska grunder. Både och alltså. Fast de två har svårt att samexistera.
Fast så är det ju med verkligheten. För att den ska vara hel måste man fatta att det finns ytterligheter. Och acceptera att det i ytterligheterna finns samstämmighet om man inte börjar bråka om vem som har rätt.
Så... vi borde väl undervisa mycket om kristna värderingar och om humatetiska värderingar. Om hur demokrati växer fram och om vad vår religiösa historia har lärt vår kultur.
Så att vi kan balansera oss själva tillsammans med de människor som kommer hit med sina värderingar, byggda på andra grunder.
Om man inte förstår sig själv kan man inte möta andra. Om man inte bottnar i sitt eget, då drunknar man i sitt eget hav när man besöker andras.

Förresten borde jag som förälder, om jag vore vårdnadshavare, ha rätt att säga till om vad jag vill att mitt barn ska utsättas för...
Och en sak jag skulle utnyttja mitt veto för handlar om SD. Över min döda kropp skulle mina ungar i eller före puberteten få umgås med den sortens getter.
Dessutom skulle jag kräva att få sitta med när de lite äldre barnen träffar dem.
Förresten. Jag kan tänka mig att finnas där oavsett vilket parti som besöker skolan.
Jag vill veta vad ungarna blir påverkade av.
Vill inte alla föräldrar det?
Och i så fall
varför är det så glest mellan vuxna i skolan?

Målning: Spencer Williams. Teckning: Okänd


10 kommentarer:

Mångmamma sa...

För att vuxna tycker att det är ganska skönt att kunna parkera barnen någonstans så att de själva kan fortsätta med sitt vanliga, vuxliga liv.
Utan att bli störda av barns underfundiga funderingar om allt och inget.

Skämt å sido, det finns ett visst allvar i mina ord, kan jag säga efter ha levt tätt inpå den akademiska världen i stort sett hela mitt liv.
Först som dotter till två lärare, sen som elev, lärarvikarie och sedan som mamma till hittills tre barn som trasslat/trasslar sig igenom skolan.
Dessutom var jag en sådan där jobbig mamma som la mig i de två äldsta barnens första skolår, hoppade in när det behövdes vikarie, fixade lägerskola för lågstadiet och satt som ordförande i en föräldraförening.
Men...jag tillhörde en klar minoritet.
De flesta är nöjda med att barnen kanske lär sig läsa och skriva hjälpligt, om någon annan gör det!

Vi får verkligen de tonåringar och det samhälle vi förtjänar om vi inte lägger ner lite mer intresse i barnens värld och vardag!

Ebba G sa...

Men visst vore det bra om många vuxna fann i skolan och liksom kollade (eller hjälpte till med) att unga människor får det dom behöver för att kunna delta i vårt gemensamma samhälle?!

Den hemska tvillingen sa...

Ja eller för att vi vuxna inte alltid är välkomna i den där världen...för att det blir jobbigt med oss föräldrar som ifrågasätter.
Jag har inte alls samma erfarenhet som mångmamman. Jag har trasslat 5 barn genom skolvärlden och där var man inte alltid välkommen, inte när man ifrågasatte, inte när man hade andra idéer om hur just det här barnet skulle bemötas eller bibringas kunskap.

Ebba G sa...

Jamen om man som förälder inte är välkommen.. det verkar ju inte klokt - om man som förälder ändå har ansvaret för hur ungar beter sig i samhållet - hur ska man kunna ta ansvar för det om man inte vet vad de lär sig, kommer i kontakt med osv. när de är i skolan eller på dagis eller var än de är när vi vuxna jobbar med annat än att ta hand om dem.

Hemppa sa...

Såna som jag ska se till att SD aldrig får stolar i en modern regering! Naturligtvis per humana metoder, för oavsett hur fruktade rakade skallar och stålhättor än må vara så är de inte de vi ska frukta!
Catch you later min vän!

Ebba G sa...

Hemppa - dig har jag inte sett här förut, välkommen - fast jag hoppas du med "humana metoder" menar, att vi ska erbjuda unga människor ett samhälle som bygger på humana värderingar. Och att det inte kan ske genom att man utrotar folk... inte ens om de har SD tatuerat i pannan. Man måste bara låta bli att hjälpa dem till makten. Å andra sidan misstänker jag, att den sortens värderingar de bär också finns i andra led.... så man får se upp så man inte blir blind...

Mångmamma sa...

Visst är det jätteviktigt med många olika typer av vuxna i skolans värld.
Att som den hemska tvillingen inte känna sig välkommen har jag också upplevt men jag har envist fortsatt att slåss för det jag tror är rätt.
Inte under mina barns skolgång(än så länge, jag har tre till som ska igenom det) men när jag jobbade som ung lärarvikarie på förordnande, dvs en längre sammanhållen tid i sammma klasser.
Enda sättet att kunna påverka och förändra är ju att vara besvärlig och komma med motargument eller förslag till andra lösningar, oavsett vad det gäller.
Och när det gäller våra barn..då måste vi våga vara ifrågasättande, vare sig det gäller skolans metoder eller ren politisk propaganda.
Att kunna disskutera reklams och medias påverkan är en stor hjälp för att lära barnen att läsa selektivt, att våga växa upp och bli besvärliga och ifrågasättande vuxna.
Först då är det en enkel match att slå hål på exempelvis SD´s partipolitiska innehåll.
Så tycker jag i alla fall.

Cicki sa...

Jag kan bara stilla undra hur det hade gått för min funktionshindrade son i skolan om jag inte varit aktiv, bråkat och ställt krav. Då har han troligtvis inte varit den ansvarskännande, väl fungerande vuxne man som han är idag. Det är vårt föräldraansvar att se till att våra barn förhoppningsvis går ut i vuxenlivet med bra värderingar.

MonasUniversum sa...

Oj så jag håller med Mångmamma.

Ebba G sa...

Cicki - Ja, jag tror att föräldrar måste lägga sig i!
Jag vill bli en sån förälder som bryr sig. Och jag tror vi måste hjälpas åt!