Underredsbesiktning

Som kvinna bör man kontrollbesikta underredet nån gång per år. Sägs det. Och det är klart, som före detta gatflicka finns det nog skäl att vara lite extra noga med det just det här året. Ifall torskarna lämnat fiskslem.

Öh, jo jag har ju kollat musen ett antal gånger innan också. Men alltså idag var det dags. Upp i ottan och fixa frisyren.

Sen måste man ju säga att det är en på alla sätt underlig situation man hamnar i.

Först inskrivningen. En vänlig dam i en kassa. Skulle det ju vara. Tänkte jag.

Men nä, där satt en finnig fjunis.

Och sa vänligt, att för just de här åkommorna fick man ta en annan ingång. Så det gjorde jag.

Och drog en lättnadens suck när jag där stötte på just den där vänliga damen som delade ut kvitto och formulär.

Man ska fylla i ett mensformulär nämligen.

Åsså ta av sig och sätta papperskjolen på plats och.... så plats i stolen.

- ska vi inte hälsa först hörru. Ordentligt alltså.

-hrmmm ja, jo. Åström. (hette han ju inte men vad ska man hitta på för namn på en gynekolog)

En underlig sak med de där undersökningarna är att samtliga instrument måste förvaras i kylskåp. Och att det i allmänhet är män som sysslar med kvinnors intimaste delar.

Så jag kunde ju inte låta bli....

-hörru, vad är det som driver folk av ditt kön att bli gynekologer?

- hrmmmhhjjjffff.

- påsåsätt.

Fast han var en trevlig typ. Det är faktiskt sant. Vi snackade om gatan och torskar och sex utan betalning och sånt. På ett intelligent sätt.

Och så sa han att han ville se mig igen.

- Öh vadå, är det något fel?

- nejmen jag har förstått att du behöver en människa att prata färdigt med. Det kan vara jag.

Och så ska jag lämna provsvaren. Kan jag lika gärna göra muntligt. Du är förmodligen helt frisk. Men.

- Du, det var det goaste jag hört från en pullmekaniker.

Men alltså, när jag sagt det fick jag nästan lust att ringa 112. Karln höll på att svimma för att luften tog slut mellan skrattparoxysmerna.

Som sagt.

Han verkar vara en himla trevlig typ.

den där.

Målning: Roberto Parada