Min vän med blommorna - ni som läst här ett tag vet vem jag menar.
Ni andra...tja, eftersom jag inte vet hur man länkar till inlägg bakåt så... han är en härlig typ som inte är som alla andra. Hans ögon är lite snedare och hans leder lite böjligare. Och så kan han helt enkelt inte luras och ljuga som folk.
Men i alla fall... i dag kom han till restaurangen för att hälsa på i köket när jag hackade lök. Fast jag hackade ju inte lök just den här dagen... så det blev till att titta på Ellen som gjorde det idag.
Sen gick vi till efterrätten... det är liksom där jag är för det mesta nuförtiden.
...och blandar ihop grädde och ägg och gör en speciellt god italiensk glass... och bakar kladdig chokladtårta och sveper in glass i maräng och... tja, en massa såntdär godis.
När vi pratat lite om innehållet i en av mina numera rätt berömda fruktcuper....så säger han
- lägg dit en kaka också.
Så jag gör det.
En såndär marängkaka med mandelbotten som vi har till kaffegästerna.
Och så lägger jag fruktmassan ovanpå och en glasskula längst upp med en chokladpinne instucken som fräck detalj.
Man ska ha fräcka detaljer på mat nuförtiden.
- Ha!
Säger min vän och ser nöjd ut.
Efter en stund kommer serveringen och ber om fler sånadär kakglas.
Så ... där ser man vad en vän med sneda ögon kan betyda för ett finare kök!
Bild: Harry Clark
6 kommentarer:
Ahh - läckert!
papillon, som alltid varit svag för mandelbottnar
Det låter himmelskt gott. Den där vännen är en skatt, det måste man ju säga.
Det är så många av dina inlägg som får mig att le. Det här är ett av dem. Andra inlägg får mig att ilskna till. Inte på dig alltså utan på fenomen i samhället.
Det har hittills aldrig hänt att jag läst något hos dig som inte berört mig, av en eller annan anledning.
Roligt att läsa om din vän med de sneda ögonen. Jag har en "sån" här hemma, världens goaste tjej. Sötsakerna låter hur goda som helst. Du är bra du Ebba!
Såna där vänner ska man vara rädd om - har själv en på "odling" i grannskapet. Hon är just nu bara två år!
Papillon får gärna ta extrakaka!
Cicki - vad bra att du ler! Min vän är en sån vän som man blir glad av. Och det smittar!
Anonym och Kerstin - så härligt med nya vänliga själar på tillväxt! Ibland blir jag lite rädd för att vi ska diagnostisera bort människor innan de är födda och gå miste om sånt som bara de med sneda ögon kan ge oss!
Ett av mina hjärteämnen!
Har en lite herre, knappt 4 år, i bekantskapskretsen jag skulle kunna gå genom eld och vatten för!
Han är också begåvad med vackert sneda ögon och en stor portion humor!
Skicka en kommentar