tisdag 7 juli 2009

skulder och liv

Jag har ärr i ansiktet, illröda som stoppljus med vita kanter. Det är märken efter en obetald skuld.
En del andra ärr handlar om annat än skulder. De jag har i armvecken och på handlederna berättar bara om skitiga verktyg och dåligt pulver. Ett helt annat ärr är det som sitter på insidan. Osynligt skaver det på tilliten. Andra märker det mest på min blick som fastnar i de bleknade suturerna. Försöker du fånga in mina tankar känner du kanterna på det där ärret. Du kan lätt tro, att du vet vem jag är. Men det du vet är bara mina försvar.
Bakom dem lurar döden

Döden förresten, en kompis som låst in sig på toaletten medan jag går vidare i livet.
Jag kan sakna henne.
Fast vi lär väl ses även om jag hoppas det dröjer. Hade tänkt försvara några jämlikar innan jag lämnar in. Och det lär ta tid att komma dithän. Minst fem års studier och en massa hårt jobb.
Säger dom som vet. Så... hej livet, här kommer jag.

1 kommentar:

Comvidare sa...

Visst vet du att det kommer att gå bra? De där studierna alltså. Och det som kommer att bli en massa hårt jobb.