Jamen jag ser ju ut som en livstidsfånge... I passet alltså.
Glosögd, fånigt stirrande in i en icke tidsbestämd fängelsehåla. Ser jag verkligen ut sådär?
Stackars alla människor som måste glo på mig hela dagarna!
Själv slipper jag ju för det mesta.
Och nu börjar det gå upp för mig, att jag ska åka utrikes utan att ha dolda avsikter eller kondomer uppkörda i nivetvar. Att jag ska vara turist och titta på konst och åka gondol med någon jag tycker om att kyssa.
Bo på flottaste hotellet och äta godaste maten.
En annan gång ska jag berätta om en resa som inte var så romantisk och som närapå slutade i havets allra mörkaste grav.
I kväll ska jag traska över till min granne och titta på fotboll och smula ner hela soffan med popcorn. Och lyssna till ett helt livs samlade berättelser om gudvetvad och lite till.
Inte dumt alls!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Venedig, kärlekens stad, den flytande staden. Njut !
Korpen kan bara klucka och bre ut vingarna och njuta utsikten till fler goda dagar att minnas!
Härligt du, både att du överlevde tidigare resor och att du ska iväg igen med prinsen.
Jag har ett paradleende som jag alltid fyrar av när en kamera kommer i närheten. Alla bilder klyvs mitt itu av min tandrad.
Men när polisen tar kort får man inte le. Vafals?! Jag kan inte inte le. Jag kände inte igen mitt eget ansikte.
Ps. Venedig är bra. Men släpp inte taget om varandra, man kan gå vilse i alla smala gränder. Ds
Det blir riktigt mysigt i gondolernas stad. Hoppas inte ni drabbas av flygstrejken bara
Ja man längtar ju... fast det dröjer tills jag fått passet. Flygstrejken är nog slut då. Men annars får vi väl åka ut på östersjön i en eka och blunda...
Skicka en kommentar