Det är skit vad jag missköter den här babyn. Bloggen alltså.
Här ligger den obytt, skitig och tyst medan jag hoppar mellan lådor skåp och böcker.
Och försöker vara heltidsmorsa, student och restauranganställd på en och samma gång.
Jorå, det får plats en massa kärlek också.
Men bloggstackarn får vara.
Lessen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Accepteras !
Hur fantastiskt det än är att läsa dina inlägg så är det än mer fantastiskt att veta att det är ditt nuvarande liv som håller dig borta från bloggen! All lycka!!
Skit också att det finns så lite tid. Det hade varit spännande att läsa om hur det går för dig. Jag har ju följt med dig från start...och frusit, skrattat och ilsknat till om vart annat.
Men...var sak har sin tid. Kanske hittar jag någon annan som också hackar lök och tänker saker som passar bra i bloggar. :)
Titta in när du hinner men det faktiskt där ute - i verkligheten -som livet pågår!
Prioritering som är helt riktig. Ha det gott med livet och lycka till med heltidsmorsandet.
Finfina prioriteringar - all lycka!
Kram
Finfina prioriteringar - all lycka!
Kram
Hehe - så är det här i livet... Men det är bara bra,någon liten gång får du några ögonblick över och du skall veta att det är rätt många som säger ett tyst hurra när du dyker upp.
Säger papillon som är på väg hem från Såne och från sin gamla mammas dödsbädd - inte dog hon inte, liemannen fick slokörad dra iväg från sängkanten.
Men mamma kan ha max 5 liv kvar............
Som så många andra skrivit. Ett klart sundhetstecken. Men jättekul att du inte slutar helt. Var rädd om dig och slit inte ut dig. Kram
Ni är bara för sköna. Allihopa. Fast det borde jag ju vetat sedan förut. Tack för att ni finns!!!
Skicka en kommentar