Man kan bli hög på nästan vadsomhelst. Eller vad sägs om den där mannen som samlade grytlappar. Det var det enda han kunde få orgasm av. En grytlapp (helst virkad) gniden mot snoppen.
Jorå. Och han blev helt till sig om man hade grytlappsstring. Jag fixade en sån på kul... lilla snöret inlirkat i virkningen bara... inte svårt.
Tror att han hade ett helt skåp fullt med olika sorter som han alltså inte använde i köket. Eller, jo, det gjorde han ju. Men inte till grytor, bara till annan sorts hetta. (för honom var det i alla fall hett)
Jag tänker på såntdär när jag packar upp i nya lägenheten. Alltså inte just bara på honom utan på hela mitt jävla liv. Alla märkliga människor jag träffat. Och alla konstiga platser jag sovit på. Alla underliga sätt man kan tjäna pengar på utan att bryta mot något annat än skattelagstiftningen.
Den kan förresten få mig att gå bärsärk.
Hur man bestämmer skatteuttaget i det här landet. Och hur man tänker när man pratar om vad de där pengarna ska användas till.
I någon del av svenska folkets historia måste man ju ha insett, att alla inte kan klara sig på eget arbete om de ska överleva och ha det någorlunda drägligt.
Närsynta, enarmade och allmänt skruttiga personer kunde väl knappast få mat för dagen i jägar- och samlar-samhället? På den tiden ansågs det antagligen att det var fint att vara fet. Det brukar ju anses, att sådant som är svårt att uppnå är fint. Då var det fint att slippa röra på sig... man kunde anlita andra att jaga och samla, bära vatten och ordna ved...
Idag är det fint att vara mager. Det är svårt att uppnå... tydligen.
Det är de rikaste som kan vara magra.... De fattigaste är hänvisade till att äta sånt som är billigt.
Och då kommer ju det där knasiga inlägget i Hannas blogg (politikern ni vet, som pratar om att lägga skatt på övervikt... eller nja, han sa inte riktigt så, men innebörden blev ju sån) i ett annat perspektiv.
De fattigaste, de som inte haft tillgång till bra mat, sunda livsvanor (som är dyrt) ska alltså beskattas för att de är fattiga?
Ja... alltså den rådande politiken inom det borgerliga blockets aktiva blir ju på det sättet väldigt tydligt åskådliggjord.
Vi ska beskatta de fattigaste för att de är fattiga!
 |
| Bild: Fernando Botero |
Säger hon som sovit under broarna men nu kommit upp sig och funderar över hur erfarenheterna av hur integritet och självrespekt på något sätt överlever också bland uteliggare och gathoror kan vara till nytta i ett liv som förmodligen hamnar på den sida av samhällsstrecket som befolkas av akademiker ... och möjligen rätt välbetalda sådana.
Men än ett tag ska somliga Ebbor skala lök. Och om akademikerlivet suddar ut solidariteten med dom människor som har det värst då är det bättre att vara lökhackare än att hacka i sig de fina salongernas jargonger.
4 kommentarer:
Det gör inte akademikervärlden med nödvändighet. Som alltid har man ju ett val. Trots att jag tillhör den där gruppen och som dessutom är välavlönad och "tjänar" goda pengar på Alliansen skattepolitik blir jag galen på densamma.
Va fan ska jag ha mer pengar för när socialtjänsten slås i bitar? När skolans resurser blir mindre och färre? När vården inte är för alla? Med mera, med mera, med mera. Plocka in alla de som befinner sig i det av regeringen påhejade (och påhittade) utanförskapet och låt dem vara med i innanförskapet med värdighet istället.
Ja man har ett val. Jag hoppas ju att det "goda livet" inte slänger upp skygglappar och bygger murar.
Eller förresten man väljer väl det också.
Så det är väl bara att hacka i sig både sig själv och verkligheten runtomkring och försöka välja rätt.
Som en chef sa till mej första dan på jobbet:"Det gör inget om man är lite galen här på jobbet!Det underlättar..."
Det är väl så med allt annat här i världen antar jag?! ;-)
Jag tror att för att bestämma skatt eller skatt i ett land är en riktigt svår uppgift och jag vet inte hur jag skulle göra det. Förresten, ser ut som killen i kostym precis som en vän till mig!
Skicka en kommentar