söndag 21 juni 2009

en torsk är en torsk är en torsk...

En del av dem bär kostymer och andra har en vit prästkrage diskret undanstoppad i fickan. Det är inte meningen att man ska låta bli att se den. Vore det så, skulle skulle skjortan varit en annan och prästerligheten dold bakom jeans och ett oansat skägg.
Nej sanningen är, att prästen som söker sin hora behöver att hon vet. Det är där själva lusten döljer sig. I det förbjudna, fördolda och ännu inte bekända skamligt upphetsande. I det där som kallas synd utan att vara något annat än en mänsklig drift.
Det är synd om prästen tänker någon
och i samma ögonblick tanken snuddar vid prästerlighetens vara, höjer han näven och låter den träffa den kvinna som skändar honom

Det är synd om prästen som tvingas använda en hora för att lusten ska vakna
det är horans skuld
i prästens näve

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej, försökte kommentera i förrgår men det fungerade inte. Bra att du finns här. Det du skriver om handlar inte om lust, som jag ser det. Det handlar om makt, som för en sexmissbrukare handlar det om allt annat än sex. Alkoholisten dricker ju inte heller för att det är gott. Den som våldtar är inte heller ute efter sex. Lust och sex är något som i sin sanna form ska förknippas med kärlek. Och i alla handlingar ovan finns det ingen kärlek. Det finns bara rädsla. Prästen når efter sitt klimax bara mer skuld och skam och lyder kroppens längtan efter lindring och söker upp igen för att betala och få en tllfällig och bedräglig avlastning i sin själ. Så med ens blir smärtan mer och mer och till slut är den total. Alkoholisten gör likadant den fete som äter sig från smärtan. Jag tror att vår mänskliga drift inte uppnås på något sätt om vi inte har alla faktorer med oss, kärlek. Att söka sig till en hora och veta att man med det underhåller dens missbruk, att den horar för att få ihop till sitt missbruk det måste vara en helt kärlekslös handling.....på alla sätt för alla inblandade. Tack för att du finns du behövs!

Stina sa...

Tack för att du skriver.
Hittade hit via vardagslyx och kommer tillbaka hit snart igen.
/Kotte
http://enkottestankar.blogg.se

Ebba G sa...

till Villad: min erfarenhet är att det finns en massa ensamhet och desperat längtan efter något som inte är definierat. En del torskar är helt enkelt otroligt tomma. En del andra drivs av vrede och en del av skam. Och några tänder på det förbjudna. Lust finns nog i både vreden och det förbjudna- men inte någon lust driven av kärlek.
Med lite perspektiv kan jag se, att torskar också är människor som behöver kärlek men inte vet hur man får den.
tack för att du läser och bryr dig!

Till Stina: jag är jätteglad att du läser!

Anonym sa...

Det jag menar är att det är samma skador inuti oss själva som behöver läkas då jag flyr till stan för att handla en tröja för att trösta mig. Torsken att söka upp horan och horans missbruk är orsakad av samma skador.
Jag är du ibland och ibland är du jag....

Ebba G sa...

Nej jag tror inte vi drivs av samma "sår" - jag tror inte ens att det alltid är skador bakom missbruk. Däremot blir det skador.
Jag har aldrig träffat en människa som sagt "jag har haft det så tasktigt att jag är tvungen att missbruka" Däremot har jag hört många säga, att de (som jag) sökte gemenskap, ett sammanhang, någonstans att höra hemma. Och så sprang vi på människor som lurade oss in i något som såg ut som gemenskap. Som en sekt ungefär.
Att gå och tröstköpa något kan säkert också vara ett sökande efter gemenskap. Men inte behöver man vara skadad för att behöva höra ihop med andra!