En pyttis vill något som mamman inte förstår.
Skolflickan föreslår att det kan vara att få se en barnförbjuden film och menar att det inte gör något för att hon kan ju ändå inte läsa.
- men det är ju film och då måste man väl inte läsa? Säger jag dumt
- sss. den är på engelska och om man inte kan engelska måste man läsa remsorna.
- gör du det då?
- nej för jag kan engelska.
Jaha. Så vitt jag vet så läser man inte engelska på avancerad nivå i lågstadiet så hon måste ha lärt sig det ändå. På TV antagligen. Fast man vet inte med lågstadiebarn. Ibland säger dom sånt som inte är riktigt, riktigt sant. Så jag sätter igång och pratar engelska.
- So, how are you today, sweetie? Säger jag.
Och får en ilsken blick.
- Troru jag är gjord av godis?
- Yeees! My little ahlgrens car.
- Stupid you, I´m not a car, maybe a bike, but not a car!
Där fick jag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hahaha, visst är dom underbara!
De överraskar verkligen, de små liven....:-)
haha underbara barn! Vi har en tonårsson som fick åka utomlands med sambon och han ville tvunget ha nåt i en affär och stövlade fram till expediten för att kolla vad varan kostade. Han uttryckte sig så här: How much do you cost? sambon höll på att dö bakom en hylla :-)
Skicka en kommentar