Man har en chef...
Som en farsa.
Såklart måste jag berätta allt för att han ska bli nöjd.
Så jag berättar allt.
Då får han något vått i rösten.
(Vad har hänt med alla karlar som gråter omkring mig?)
Sen säger han att jag har till klockan tio på mig att snygga till mig och strama upp fejset för att löken väntar. Idag och i morgon och sen får vi se.
OM jag inte hamnar i disken. Fast han vet att jag gillar varmt vatten så...
Mannen med de glödande händerna lämnade en lapp på bordet i går när han gick till jobbet. Han har nattliga vanor... äh, han jobbar skift alltså.
På den står sånt som får kvinnor att rodna.
I kväll ska jag inte ligga som en utslagen hora på sängen. Nä, det blir tight bomull närmast kroppen, i alla fall en stund.
Ska sköta mig alltså och inte släppa in pulverflickor i lägenheten ens om de är bästisar från gatan. Punkt.
2 kommentarer:
Inte ens en grå liten sparv kan falla till jorden utan att gud ser det. Somliga människor är gudasända och änglar. De gör skillnad. Du inser och märker vilka de är, kärleken bor i dem. Av dem är du redan förlåten. Du är inte ensam, du är värdefull och älskad för den du är.
Lycka till med löken och disken!
Tack för att du bryr dig om! Det där med sparvar och gudar och så är väl lite svårt.... men OK jag tror att det finns en balans, en sorts urbalans... men änglar. Där tar det nog lite stopp. Fast å andra sidan, en klok korp viskade till mig att om gud finns, och änglar och sånt, då finns dom oavsett om man tror på dem. Så.. det hänger väl inte på mig.
Men alltså,den här blogen och era kommentarer är guld. Stor jättekram.
Ebba
Skicka en kommentar