Om att man tror att man väljer själv när det egentligen nästan alltid är så att man väljer det som är möjligt att välja utifrån en massa annat än de egna inre möjligheterna.
Vi är totalt utlämnade åt varandra när vi väljer våra liv.
Man kan inte välja att vara hemma med sina barn om man inte har ekonomi till det. Är man fattig måste man ju få ihop till sitt dagliga bröd typ. Och då är det lönearbete som gäller.
Om man inte bor på landet och kan odla och ha en get. Men vem kan det? Man kan knappast köpa ett litet hus med en liten markplätt utan att ha pengar till det? Lån? Nä glöm det om man är fattig. För den som är fattig finns bara dyra alternativ.
Om man tror att det är frihet att vara utanför hela samhället, om man är så dum att man tror att det går... ja då kan man ju försöka vara utan jobb, utan bostad, utan pengar och utan socialförsäkringsskydd. Tro mig. Det är ingen frihet. Det är slaveri.
Förresten det är väl det man ser hända runtomkring. Det där med slaveri.
Fas tre.
Typ.
Jo korpen kraxar något om det där med att välja det man måste.
Att man kan välja det värsta om det bara är det som finns att välja. Så att man kan vara fri mitt i slaveriet.
Då vill jag bara skrika.
Inte kan man vara fri som slav.
Idiot!
Men sen fattar jag ju.
Om man ska dö. Om man alltså nästan är död. Om man har en sjukdom som man ska dö av snart.
Då vet man att man måste välja att leva med en sjukdom som man ska dö av. Utan att sluta leva medan man lever med det man inte kan bli fri från.
- Precis.
säger korpen. och fortsätter
- och du ska ju också dö. Så det är väl lika mycket din sanning?
-Att jag också skulle välja det här livet som det ser ut? Jamen jag vill ju inte att det ska fortsätta precis såhär hela tiden. Jag vill mer!
- ja men det är väl inget som hindrar? Idag väljer du att läsa vittnesskydd och att hacka lök och snyta en sjuk unge och pussa på en Erik. I morgon kanske du måste välja något annat. Eller. I morgon måste du välja något annat. Som du inte vet vad det är.
- Jamen du kan ju bli överkörd av en buss?
Herregud vad den där korpen är positiv då.
Fast hon har ju rätt. I morgon kan jag bli överkörd av en buss. Eller av en rattfull bilist. Sånt händer ju.
Vet jag ju. Eller bli knivad av en jävel som hatar mig. Eller pussad av en karl. Eller nerstänkt av spyor av en sötunge som fått vinterkräksjuka.
Och då måste jag ju välja det. Om jag inte vill bli fullkomligt instängd i omständigheter jag inte vill.
Herregud.
Frihet handlar inte ett dugg om att bestämma det som händer. Det handlar om att välja det som händer.
Och korpen kraxar.
Jag älskar den där jävla korpen på något sätt.
6 kommentarer:
Klok korp.
Och jobbig.
Men det är ju oftast samma sak.
Kan du inte nöja dig med att bli överkörd av en cykel den här gången. Eller nöja dig med att låta bli att bli överkörd alls.
Men visst har Korpen rätt.
En häst som går i en hage är också fri. Spränger den staketet är den inte fri. Då är den jagad.
Man kan vara fri på många sätt tycker jag. Även om man är fånge i ett system som man inte kan välja så kan man alltid gå ut och bara vara. Säga vad man tycker och bara finnas till. Det är frihet för mig.
Måste få fråga; har du kvar samma korp än? Alltså som du skrivit om även för längre sen i den här bloggen? Min gick i pension. Jag fick ringa henne om jag skulle få för mig att ta livet av mig.... Annars är hon ute ur leken och in ska en annan korp för min del.
Kram.
Mib - ja jag har min korp... hon finns som en stor svart skön människa som verkligen bryr sig om att ta reda på vad man menar när man säger något. Och tänker själv.
Hoppas du hittar en bra korp, dom växer liksom inte på trän!
Detta påminner mig karikatyrerna som jag såg när var liten, vilka tider som är vackrare.
Skicka en kommentar