Det går bra att gå omkring och se ut som ett åskmoln hela dagarna, sur och jävlig.
Och det går utmärkt att gråta en skvätt vid löken. Lika bra fungerar det att vara genomtrött och ha så tunga ögonlock att man måste stötta dem med tandpetare.
Men om man går omkring och ler fånigt... då måste det vara något fel.
Just nu är det nog rätt mycket fel på mig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hittade till dig idag och har ägnat första halvtimmen på jobbet med att läsa det du skrivit med gråten i halsen. Fortsätt! Du klarar allt!
Katja: men detlåter jobbigt att ha gråten i halsen?! Harkla upp den och lägg den prydligt på sidan om datorn tillsammans med det fåniga leendet och skrattet (som med fördel läggs i en skruvlockstät förpackning....Kul att du hittat hit!
Skicka en kommentar